Inkasso i Saudiarabien

Inkassoprocessen i Saudiarabien börjar alltså när en skuld är förfallen. Det vill säga att det överenskomna betalningsdatumet har passerat utan att skulden har reglerats.

Om gäldenären inte bestrider att det de facto inte finns någon skuld, börjar inkassoprocessen i det utomrättsliga inkassoskedet i Saudiarabien.

Detta innebär att en advokatbyrå (eftersom det är vad som används i Saudiarabien för inkasso, och inte inkassobyråer.) använder sin expertis för att övertala gäldenären att betala vad han eller hon är skyldig.

Eftersom det är en advokat i gäldenärens “hemland” som ställer inkassokravet och som klargör för gäldenären att fallet kan komma att tas upp i domstol, har det en stor inverkan på den saudiska gäldenärens betalningsvilja. De förstår då situationens allvar och vill naturligtvis undvika rättsliga åtgärder som kostar mycket pengar och tar tid.

Den saudiska advokatbyrån tar kontakt med gäldenären genom t.ex. brev, telefon, e-post osv. Om gäldenären har dålig solvens (dvs. dålig betalningsförmåga) kan det bli nödvändigt att förhandla och kanske upprätta en avbetalningsplan.

De flesta ärenden som tas till inkasso i Saudiarabien löses i detta skede. Detta är också att föredra eftersom det inte innebär extra kostnader eller tid för någon av parterna.

Om gäldenären fortsätter att dröja och underlåter att betala måste man från fall till fall besluta om det är värt att eskalera ärendet till juridisk indrivning i Saudiarabien.

Konungariket Saudiarabien är en islamisk monarki. Landets regeringssystem bygger på principerna i sharialagstiftningen, som avser de moraliska, religiösa, sociala och rättsliga föreskrifter som finns i den heliga Koranen, profeten Mohammads (PBUH) läror (Sunnah) och de olika tolkningar av dessa läror som gjorts av islamiska lärda.

Kungen utövar den yttersta auktoriteten och är den centrala punkten för all auktoritet. Han bedriver nationell politik i enlighet med islams föreskrifter. Han övervakar genomförandet av den islamiska shari’ah och av saudiska lagstadgade lagar, förordningar och resolutioner, liksom landets regeringssystem och allmänna statspolitik. Han leder också den övergripande statliga politiken, ger vägledning till de olika regeringsorganen och ser till att ministerrådet förblir harmoniskt och enat.

Kungen har ministerrådet för att hjälpa honom att styra landet. Det består av kungen, som är premiärminister, kronprinsen, som är vice premiärminister, och ministrarna i kabinettet. Det är rikets direkta verkställande myndighet och har befogenhet att bestämma landets politik på alla områden och spelar en övervakande roll i förvaltningen av statens allmänna angelägenheter. Den har den slutliga makten över alla ministeriers och andra statliga organs verkställande och administrativa angelägenheter. Ministerrådet har både verkställande och lagstiftande funktioner och delar den lagstiftande funktionen med kungen och shurarådet. Varje minister har rätt att föreslå ett lagförslag eller en förordning som rör hans ministeriums angelägenheter.

Lokala myndigheter, grenar av ministerier och andra offentliga organ betraktas också som en del av den verkställande makten. Landet är indelat i flera provinser som är underordnade centralregeringen och ansvariga inför inrikesministern. Syftet med att dela in landet i flera provinser är att förbättra den administrativa effektiviteten och utvecklingen, upprätthålla säkerhet och ordning samt skydda medborgarnas rättigheter och friheter inom ramen för den islamiska shari’ah.

Rättskällor i Saudiarabien:

Det finns tre rättskällor i Saudiarabien.
– Sharia
– Kungliga dekret.
– Traditionell stamlagstiftning och sedvänja.

Saudiarabiens rättssystem bygger i första hand på sharia. Det är islamisk lag som bygger på Koranen och Sunnah (traditioner) från den islamiske profeten Muhammed. Källorna till sharia omfattar även islamisk vetenskaplig konsensus som utvecklats efter Muhammeds död. I Saudiarabien har sharia antagits i okodifierad form. Det vill säga att sharia i sin helhet har betraktats som landets lag och inte inkluderats i den. Den är därför unik inte bara i jämförelse med västerländska system utan även i jämförelse med andra muslimska länder. Avsaknaden av kodifiering av sharia har lett till betydande variationer i dess tolkning och tillämpning.

Dessutom finns det inget system med rättsliga prejudikat eftersom saudiska domare är förbjudna att ägna sig åt taqlid (eller att inte ifrågasätta andras tolkningar) och i stället måste använda sig av oberoende resonemang (ijtihad). Eftersom domare har befogenhet att bortse från tidigare domar och kan tillämpa sin personliga tolkning av sharia i ett visst fall genom ijtihad, uppstår olika domar även i till synes identiska fall. Denna faktor har lett till stor osäkerhet om räckvidden och innehållet i landets regler.

Regeringen tillkännagav 2010 sin avsikt att kodifiera sharia, och 2018 publicerade den saudiska regeringen en källbok med rättsliga principer och prejudikat.

När det gäller det rättsliga och juridiska systemet visas sharians inverkan genom att ingen bestämmelse ska anses giltig om den strider mot någon av shariaprinciperna. På samma sätt ska en avtalsbestämmelse som strider mot sharia (t.ex. en klausul som föreskriver att ränta ska tas ut) anses ogiltig och får inte verkställas. Så avtalsbestämmelser som strider mot sharia ska inte erkännas och verkställas av saudiska domstolar, även om parterna har kommit överens om något annat.

Kungliga dekret (förordningar) är den andra viktiga rättskällan. Dessa är underordnade sharia och kompletterar sharia på områden som arbetsrätt, handelsrätt och bolagsrätt.

Eftersom sharia inte kan tillgodose alla aspekter av verksamheten i Saudiarabien och för att hålla jämna steg med det moderna livets utveckling har den saudiska regeringen antagit olika dekret som behandlar frågor som kapitalmarknader, bolagsbildning och bolagsstyrning, franchising, leasing osv.

Under 2018 har sharia också kompletterats med bestämmelser som utfärdats genom kungliga dekret och som omfattar moderna frågor som immaterialrätt och bolagsrätt.

Sharia förblir dock den främsta rättskällan i Saudiarabien. Särskilt inom områden som straffrätt, familjerätt, handelsrätt och avtalsrätt,

Slutligen bör det också nämnas att traditionella stamlagar och sedvänjor fortfarande spelar en roll. Domare tillämpar till exempel stambaserade sedvänjor i samband med äktenskap och skilsmässa.

Att gå till domstol med ditt saudiska anspråk.

Det saudiska domstolssystemet består huvudsakligen av shari’ah-domstolarna, som prövar de allra flesta rättsfall i Saudiarabien.

(Det finns också statliga domstolar utanför shariadomstolarna som behandlar tvister som rör specifika kungliga dekret och sedan 2008 även vissa specialiserade domstolar. Följande presentation kommer dock att fokusera på shari’ah-domstolarna eftersom det är dessa som faktiskt är relevanta för juridisk indrivning av skulder i Saudiarabien).

Shari’ah-domstolarna är organiserade i flera kategorier:

A. Högsta domstolen – Högsta domstolen har huvudfunktionen som högsta myndighet inom rättsväsendet. Den har sitt säte i Riyadh.

B. Appellationsdomstolar : Lagen föreskriver att det ska inrättas en eller flera appellationsdomstolar i varje provins i kungariket. Appellationsdomstolarna består av specialiserade arbetsdomstolar, handelsdomstolar, brottmålsdomstolar, personregisterdomstolar och civildomstolar. De behandlar överklaganden från domstolar i första instans.

C. Domstolar i första instans (allmänna och summariska shariadomstolar) Domstolar i första instans inrättas i provinser, guvernement och distrikt i enlighet med systemets behov. Domstolarna i första instans består av allmänna domstolar, brottmålsdomstolar, handelsdomstolar, arbetsdomstolar och domstolar för personlig status och omfattar specialiserade kretsar, inklusive verkställighets-, licens- och trafikkretsar.

När det gäller handelstvister som kan bli föremål för rättslig indrivning i Saudiarabien är handelsdomstolen behörig. En talan väcks således vid handelsdomstolen av första graden.

Verkställighetsdomstolar kan också vara relevanta för den saudiska inkassoprocessen. Detta är när man har fått en dom som säger att man har rätt att få betalt, men en saudisk gäldenär ändå underlåter att betala fordran. Borgenären kan då vända sig till en verkställighetsdomstol för att få fordran verkställd. Detta innebär att man får hjälp att överföra tillgångar till sig själv. Verkställighetsdomaren är skyldig att följa bestämmelserna i Shariah Court Procedure Act 2013, om inte annat föreskrivs i verkställighetslagen. Han kan begära hjälp från polisen och behöriga myndigheter, införa och häva reseförbud, besluta om frihetsberövande och frigivning, kräva en deklaration av tillgångar och höra insolvensförfaranden.

Inleda ett ärende för rättslig indrivning vid domstolarna i Saudiarabien:

Ett domstolsförfarande inleds genom att en stämningsansökan lämnas in till domstolen.

En kärande kan inleda ett domstolsförfarande utan att först delge svaranden en formell betalningsuppmaning eller fullgöra några formaliteter före rättegången.

En stämningsansökan kan numera (vanligtvis) lämnas in via justitieministeriets webbplats. Handelsdomstolar accepterar elektroniska versioner av en fordran, men vissa undantag gäller. Förhandlingarna hålls normalt i öppen domstol om inte domaren på eget initiativ eller på begäran av en av parterna beslutar att hålla ett slutet sammanträde. Detta för att upprätthålla ordningen, iaktta den allmänna moralen eller skydda familjens privatliv.

Saudiarabiska domstolar beviljar vanligtvis inte den vinnande parten ersättning för rättegångskostnaderna, vilket innebär att varje part bär sina egna kostnader. Avtal om villkorade arvoden är dock vanliga i Saudiarabien. En part kommer ofta överens med sin advokat om att göra en förskottsbetalning av arvodet och att resten av arvodet är beroende av att advokaten vinner målet. Ersättningen för framgångsrika resultat i domstol uttrycks som en procentandel av det faktiska beloppet för fordran.